Barnets bästa
Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa, enligt artikel 3.
De fyra grundprinciperna
FN:s barnrättskommitté har lyft fram fyra rättigheter i barnkonventionen som konventionens grundprinciper:
- lika rättigheter och icke-diskriminering (artikel 2)
- barnets bästa (artikel 3)
- liv och utveckling (artikel 6)
- delaktighet och inflytande (artikel 12)
För att säkerställa barnets bästa ska alla lämpliga lagstiftnings- och administrativa åtgärder genomföras.
Barnkonvention ställer krav på att arbeta systematiskt med barnets bästa i alla frågor som rör barn. Den som fattar ett beslut som rör barn ska alltid kunna redogöra för hur barnets bästa har utretts och hur det har beaktats i beslutet.
Det gäller oavsett om åtgärden beslutas av offentliga eller privata välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ.
En rättighet, en princip, ett tillvägagångssätt
FN:s barnrättskommitté har uttryckt att barnets bästa har tre dimensioner:
- För det första det är en rättighet för varje barn att få sina intressen, det vill säga barnets bästa, bedömt och beaktat.
- För det andra är det en rättslig tolkningsprincip om en rättsregel är öppen för fler än en tolkning.
- För det tredje är det ett tillvägagångsätt för att konstatera och redogöra för vilka konsekvenser ett beslut som rör barn kan få och hur barnets bästa beaktas i beslut om en åtgärd.
Säkerställ barnets bästa
Prövningar av barnets bästa behöver göras i en strukturerad process. Gör så här:
- Beskriv ärendet
- Lyssna till barnet
- Inhämta kunskap
- Utgå från rättigheterna i barnkonventionen
- Gör en konsekvensanalys av handlingsalternativ
- Bedöm barnets bästa och fatta beslut
- Återkoppla och utvärdera
Om ett beslut inte kan fattas utifrån vad som bedöms vara bäst för barnet ställer barnkonventionen krav på att kompensatoriska åtgärder vidtas för att göra det så bra som möjligt för ett enskilt eller en grupp barn.
Barn är olika
Vad som är bäst för barnet skiljer sig åt för en ettåring, en elvaåring eller en sjuttonåring och varierar från barn till barn.
Allmänna kommentarer från FN:s barnrättskommitté
FN:s barnrättskommitté har skrivit två allmänna kommentarer om genomförandet av barnets rättigheter under tidig barndom respektive ungdomsåren:
Den tidiga barndomen
Kommittén betonar att barn ör rättighetsbärare och sociala aktörer från livets början.
Små barn har en särskild sårbarhet men också egna intressen och förmågor. De har rätt till skydd vägledning och stöd i deras utövande av sina rättigheter.
Det är viktigt att skapa förutsättningar för de små barnen att uttrycka sina åsikter och att de tillfrågas i frågor som berör dem, med utgångspunkt i barnet förmågor, barnets nästa och barnets rätt till skydd mot skadliga upplevelser.
Ungdomsåren
Ungdomstiden är ett stadium i livet som kännetecknas av ökade möjligheter, förmågor, strävanden, energi och kreativitet. Men också av en betydande utsatthet. Ungdomar upplever större förväntningar kring sin roll i samhället, och mer betydelsefulla kamratrelationer när de övergår från en beroendesituation till att vara mer självständiga.
Det är viktigt att tänka på att när barnets ålder och mognad ökar under ungdomsåren utvecklas också barnets kompetens, insikter och förmåga att agera. Vuxna ska stödja ungdomar så att de kan ta större ansvar för sina egna liv.
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 20: Genomförandet av barnets rättigheter under ungdomsåren
Artikel 3 i din organisation
- Finns det arbetssätt, rutiner och stöd för att göra systematiska prövningar av barnets bästa i din verksamhet?
- Vilka beslutsprocesser har ni där prövningar av barnets bästa behöver genomföras?
- Vad behöver utvecklas för att säkerställa att din organisation lever upp till artikel 3 i barnkonventionen?