Så kan du som vuxen ge stöd
Ansvaret för att ett barn får det stöd hen behöver ligger på flera olika aktörer. Barn måste också få vara delaktiga i stödinsatser och beslut som påverkar dem. Det är en rättighet enligt barnkonventionen och leder också till bättre stödinsatser.
Ansvaret för att ett barn får det stöd hen behöver ligger på flera olika aktörer. Till exempel socialsekreterare eller personal inom skolan och sjukvård. När Barnombudsmannen har pratat med barn om stöd har ensamkommande barn lyft att deras gode man varit viktig. Barn med funktionsnedsättningar har betonat att familjen spelat stor roll och de önskar att också föräldrarna får stöd.
Här är vad några barn har berättat om vilket stöd det upplever sig ha fått i olika situationer.
Barn berättar
-
När vi hade upplevt våld hemma så tyckte jag att polisen som tog emot mig och min mamma var alldeles underbar. Hon kom ner direkt, presenterade sig och var lugn, vänlig och stabil. Precis vad jag behövde.
Ung tjej -
Det tog månader innan jag tog mod till mig och ringde ungdomsmottagningen för att berätta hur jag mådde. De tog mig på allvar direkt. Där fick jag komma in redan nästa vecka och prata med någon, det var jättebra.
Ung pojke -
Jag har en funktionsnedsättning och behöver stöd. Min mamma har alltid gett mig det. Hon är bäst. Faktiskt. Hon och min pappa.
Pojke
Barn som experter på sina liv
Barn måste få vara delaktiga i stödinsatser och beslut som påverkar dem. Det är en rättighet enligt barnkonventionen. När barnen själva är delaktiga blir också stödinsatserna bättre.
Gemensamt för många barn som Barnombudsmannen pratat med är att de upplever att vuxna inte lyssnat. Många barn berättar att de inte fått tillräckligt med information och på så sätt lämnats ensamma utan stöd.
Barnen berättar att de vill vara delaktiga i att utforma de stödinsatser som de erbjuds så att stödet anpassas efter just deras behov och önskemål.
Allvarliga konsekvenser när vuxna inte lyssnar
Barn som mått psykiskt dåligt har berättat för Barnombudsmannen att de träffat vuxna som inte är lyhörda och som inte bjuder in till dialog. Det har gjort att vårdinsatser aldrig påbörjats eller avbrutits i förtid. För några barn har det lett till förvärrat självskadebeteende och självmordsförsök.
Ett barn berättar
Några av de barn som Barnombudsmannen träffat har fått göra egna filmer för att själva berätta om sina upplevelser och tankar.
Titta på filmen Jag mår bra där vi får lyssna till hur ett barn signalerar ett rop på hjälp då hen utsätts för sexuella övergrepp.
Samverkan mellan aktörer
Barnets rätt till stöd kräver samverkan mellan olika aktörer, exempelvis mellan socialtjänst, skola, vård och rättsväsende. Här är ett par exempel på hur samverkan kan gå till för att säkerställa barnets rätt till stöd.
Exempel på samverkan
Stöd till familjehemsplacerade barn
I region Gotland har man sett att familjehemsplacerade barn har svårare att klara kunskapskraven i skolan. Därför har ett samarbete mellan skolan, inklusive barn- och elevhälsan och socialtjänsten startats. Barnen får träffa en psykolog och en specialpedagog och en kartläggning görs för att se om barnen behöver extra stöd i skolan eller andra insatser.
Stöd till barn som utsatts för våld och övergrepp
Barn som har utsatts för våld i nära relation eller sexuella övergrepp kan få ett samlat stöd på Barnahus. De finns på flera platser i Sverige.
I mellersta Skåne går processen till så här: när en anmälan om våld eller övergrepp kommer till polisen eller socialtjänsten samlas socialsekreterare, barn- och ungdomspsykiatrin, polis, åklagare och barnläkare till samråd för att planera hur de ska gå vidare i ärendet.
Ta en stund och reflektera över följande fråga
Vad tror du att personen i filmen ville signalera till de vuxna runt omkring när hen ritade teckningen?
Berättaren önskar att personal får fortbildning för att kunna ge barn det stöd de har rätt till. Vilka förutsättningar och vilken utbildning behöver du för att säkerställa barnets rätt till stöd i din yrkesroll?