Barnets rätt till identitet
Varje barn har rätt till medborgarskap och sitt eget språk, kultur och region.
Rätten till medborgarskap
Varje barn har rätt till sig egen identitet. Det betyder att barnet ska registreras vid födseln, få ett namn och ett medborgarskap.
FN:s barnrättskommitté menar att födelseregistrering och medborgarskap är viktigt för att barnet ska få tillgång till alla sina rättigheter. Kort sagt, de blir rättighetsbärare. Det är också viktigt för att barn ska erkännas som betydelsefulla i samhället.
Rätten till sitt språk, kultur och religion
I barnkonventionen betonas särskilt rättigheterna för barn som tillhör en minoritet eller ett urfolk. Anledningen är att de här grupperna av barn i högre grad utsätts för diskriminering på olika sätt.
Det kan till exempel handla om att barn från minoritetsgrupper eller urfolk inte får den modersmålsundervisning de har rätt till enligt barnkonventionen.
Barn som tillhör en minoritet eller ett urfolk har rätt till sitt kulturliv, sin religion och sitt eget språk.
I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och samer.
Rätten att känna till sitt ursprung
Barnet har rätt att så långt det är möjligt få vetskap om sina föräldrar och släktförhållanden. Det kan till exempel röra barn som är adopterade eller som har blivit till genom insemination eller genom surrogatmoderskap.
Det kan vara viktigt att veta vilka de biologiska föräldrarna är för att kunna forma sin egen identitet. Men också av medicinska skäl.
Reflektera över identitet
- Vad upplever du har format din identitet och på vilket sätt har det varit viktigt?
Dessa artiklar berör barnets rätt till identitet
Artikel 7: Rätt till namn och nationalitet
Artikel 8: Rätten att behålla sin identitet
Artikel 14: Rätt till tanke, samvets- och religionsfrihet
Artikel 30: Barn från minoritetsgrupper eller urfolk
Gå till sidan om de relevanta artiklarna i barnkonventionen