En illustration föreställande ett paragraftecken och två papper

Alla barn i Sverige har samma rättigheter enligt barnkonventionen. Samtidigt vet vi att det inte ser ut så i praktiken. Barnombudsmannens samtal och enkäter med barn visar att barns mänskliga rättigheter kränks varje dag. Att barnkonventionen år 2020 blev svensk lag gör skillnad. 

Barnkonventionen som lag har många fördelar

  • En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.
  • Barnkonventionen som lag kommer att bidra till att barn i större utsträckning ses som rättighetsbärare.
  • Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.
  • Barnkonventionen som lag får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

En tillbakablick – barnkonventionens väg till lag

1979-1989 utvecklas barnkonventionens innehåll av en internationell expertgrupp på uppdrag av FN:s medlemsstater.

1989 antas barnkonventionen av FN:s generalförsamling för att ge ett starkare skydd åt barns mänskliga rättigheter.

1990 skriver Sverige under barnkonventionen.

1991 bildas FN:s barnrättskommitté som har i uppdrag att undersöka och övervaka ländernas arbete med barns rättigheter.

1993 inrättas Barnombudsmannen.

Under 1990-talet görs de första inskrivningarna av artikel 3 och artikel 12 i svenska lagar. Så kallad transformering har sedan gjorts löpande.

1991-1999 har Sverige två personer med i FN:s barnrättskommitté. Thomas Hammarberg mellan 1991 och 1997. Lisbet Palme mellan 1997 och 1999.

2002 och 2007 skriver Sverige under de två första tilläggsprotokollen till barnkonventionen.

2010 antar riksdagen en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

FN:s barnrättskommitté ger rekommendationer till Sverige vart femte år från 1993-2015.

1 januari 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige.