En illustration föreställande ett paragraftecken och två papper

Alla barn i Sverige har samma rättigheter enligt barnkonventionen. Samtidigt vet vi att det inte ser ut så i praktiken. Barnombudsmannens samtal och enkäter med barn visar att barns mänskliga rättigheter kränks varje dag. Att barnkonventionen år 2020 blev svensk lag gör skillnad. 

Barnkonventionen som lag har många fördelar

  • En lag kan direkt tillämpas av domstolar och myndigheter.
  • Barnkonventionen som lag kommer att bidra till att barn i större utsträckning ses som rättighetsbärare.
  • Luckor som finns i lagstiftningen kan täppas till.
  • Barnkonventionen som lag får företräde framför förordningar och myndighetsföreskrifter.

En tillbakablick – barnkonventionens väg till lag

1979-1989 utvecklas barnkonventionens innehåll av en internationell expertgrupp på uppdrag av FN:s medlemsstater.

1989 antas barnkonventionen av FN:s generalförsamling för att ge ett starkare skydd åt barns mänskliga rättigheter.

1990 skriver Sverige under barnkonventionen.

1991 bildas FN:s barnrättskommitté som har i uppdrag att undersöka och övervaka ländernas arbete med barns rättigheter.

1993 inrättas Barnombudsmannen.

Under 1990-talet görs de första inskrivningarna av artikel 3 och artikel 12 i svenska lagar. Så kallad transformering har sedan gjorts löpande.

1991-1999 har Sverige två personer med i FN:s barnrättskommitté.

2002 och 2007 skriver Sverige under de två första tilläggsprotokollen till barnkonventionen.

2010 antar riksdagen en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige.

FN:s barnrättskommitté ger rekommendationer till Sverige vart femte år från 1993-2015.

1 januari 2020 blir barnkonventionen lag i Sverige.